Fick frågan första dagen på min masterutbildning om jag valde att plugga vidare för att jag inte hittat någon att gifta mig med.
Första veckan på ny arbetsplats där jag var anställd som projektledare blev jag kallad för ”vår nya dekoration” av en av de seniora manliga projektmedlemmarna.
Jag blev ständigt åsidosatt och fick återkommande stå ut med att kollegor hade porrbilder som skärmsläckare som de ofta tittade på i grupp. Till mig sa de: ”Du har väl humor?” Det hade jag inte och lyfte det med chefen – då blev det värre. Jag undvek sammankomster med kollegor, höll mig alltid formell, slutade le för att jag inte ville verka inbjudande och gick till slut in i väggen med sjukskrivning som följd. Jag arbetar inte längre som ingenjör.
Jag höll en presentation för cirka 50 män på en byggarbetsplats gällande en 3D-modell. När jag var klar sa jag att de var välkomna fram om de vill leka med modellen. En man räckte upp handen och frågade vad han skulle göra för att få ”leka” med mig. Alla skrattade, även de närvarande cheferna, som även var mina chefer. Jag tappade fattningen av att en 50-årig man sa så till mig, 26 år, framför alla.
Kom ut ur bygghissen till tunnelmynningen. Där var en gigantisk spraymålad bild av mig på ena tunnelväggen. Jag var avmålad liggandes naken med särade ben och betonade detaljer. Alla på hela projektet passerade målningen. På ett ögonblick gick jag från – vad jag trodde – en i gänget till något helt annat och allt var förstört. Jag kände enorm ångest och ville bara lämna platsen. Den skuld jag kände kan jag fortfarande förnimma.
Fick ett mejl via personalmejlen från en man jag aldrig pratat med som arbetar på en annan avdelning. Han skrev att han brukade fantisera om mig och beskrev ingående vad han skulle vilja göra med mig. Visade mejlet för både min närmaste chef och dennes chef. Det tystades ner och inget hände.
Chefen höll ett tal om varje medarbetare och vad denne åstadkommit under året. När han kom till mig berättade han om min hårfärg, mitt utseende och att det var så roligt att jag ville jobba där. En manlig kollega ropade något om mina bröst varpå chefen fnissade lite och gick vidare till att lovorda näste man.
Under min tid på tekniska högskolan undvek jag att sminka mig för mycket eller klä mig för utmanande eller feminint då jag upplevde att kvinnor som gjorde det inte togs på allvar och sexualiserades.
Trakasserier är en så påträngande verklighet att jag lär yngre kvinnliga kollegor hur man kan hantera kommentarer och fördomar i arbetsvardagen.